Gröna transporter i Europa

På våra sträckor släpper intermodala transporter ut upp till 66 % mindre CO₂ per ton gods än samma sändning på väg. Vi räknar försiktigt: båda scenarierna körs som fulla lastbilslaster, och den intermodala siffran inkluderar 150 km väg i vardera änden. Alla siffror avser CO₂e per ton gods, well-to-wheel.

Hållbara godstransporter ska gå att mäta. Därför publicerar vi inte bara resultaten utan även indata och källor, så att kunder och revisorer kan kontrollera dem.

CO₂ per ton på våra sträckor

Resultat av vår beräkning från oktober 2026 för fem sträckor, enbart väg jämfört med intermodalt:

Besparingen är störst där huvudsträckan går på eldriven järnväg och minst där en lång färjeöverfart ingår i kedjan. På Baltikum ⇄ Italien drar färjesträckan Liepāja–Travemünde ner besparingen till 17 %.

Så läser ni siffrorna

Varje rad jämför samma sändning mellan samma två regioner. Kolumnen för enbart väg utgår från en direkt lastbilsrutt utan omvägar; den intermodala kolumnen täcker hela kedjan – lastbil till terminalen, tåg, färja där rutten har en sådan och lastbil till mottagaren. Eftersom båda sidor beräknas som fulla laster kommer besparingen inte från att ett fullt tåg jämförs med en halvtom lastbil. Verkliga sändningar skiljer sig åt: en längre första sträcka eller en delvis lastad enhet ändrar resultatet, och därför beräknas uppskattningen för er sträcka separat.

Metod

Vi publicerar indata och källor så att kunder och revisorer kan kontrollera siffrorna.

• Omfattning och enhet. Beräknat i oktober 2026, per ton gods, som CO₂e well-to-wheel. Båda scenarierna är fulla lastbilslaster.
• Enbart väg. En lastbil på 40 t med 24 t gods på den direkta rutten mellan samma regioner – inga extra kilometer tillagda.
• Intermodalt. 28 t gods per enhet (44 t totalvikt i kombinerade transporter). Inkluderar 150 km första sträcka och 150 km sista sträcka med lastbil på 44 t.
• Väg och järnväg. EcoTransIT World (ISO 14083 / GLEC-metoden). Lastbilar: Euro 6 diesel, 20 % tomkörning. Järnväg: eldrift, intermodalt tåg.
• Färjor. Rederiernas egna emissionsfaktorer (Stena Line, TT-Line), baserade på EU MRV-data för godset plus trailerns tara på 7 t, med ett påslag på 20 % för bränslets uppströmsled för att nå well-to-wheel. MRV omfattar endast CO₂, så metanslip från LNG-drivna fartyg ingår inte.
• Status. Uppskattningar per sträcka, inte rapporter för enskilda sändningar.

För era egna sändningar beror resultatet på den faktiska rutten, lasten och avstånden på första och sista sträckan – därför beräknar vi det för er sträcka i varje offert för intermodala transporter.

Därför minskar intermodala transporter CO₂

Eldriven järnväg på den långa sträckan

Den långa huvudsträckan går med eldrivna tåg. På våra Italien-sträckor tar tåget trailern från Verona till Nordtyskland, eller till färjehamnarna för Sverige – så den längsta delen av resan är inte beroende av en dieseldriven lastbil.

Väg bara i båda ändar

Lastbilar sköter bara första och sista sträckan; i vår beräkning är det 150 km i vardera änden. Avståndet däremellan täcks av järnväg och, där rutten kräver det, av färja. Mer om hur kedjan fungerar i vår guide till kombinerade transporter i Europa.

Mer gods per enhet

En intermodal enhet tar 28 t gods, jämfört med 24 t på en vanlig lastbil på 40 t. Mer gods per enhet innebär färre enheter för samma volym och lägre utsläpp per ton.

Var de återstående utsläppen finns

För att vara tydliga med begränsningarna: på våra sträckor är första och sista sträckan på väg den största återstående delen av de intermodala utsläppen. Därför testar vi en ellastbil för första och sista sträckan i Verona tillsammans med vår partner DORNA – läs om pilotprojektet med ellastbil. Färjesträckor minskar vinsten på de baltiska rutterna: Baltikum ⇄ Italien sparar 17 % per ton, jämfört med 58–66 % på våra sträckor mellan Italien, Tyskland och Sverige.

För transportköpare: Scope 3-utsläpp från transporter

Frakt som ni köper syns i era Scope 3-utsläpp – enligt GHG-protokollet under kategori 4 (uppströms) eller kategori 9 (transport och distribution nedströms). Två utvecklingar inom EU påverkar hur dessa siffror efterfrågas och beräknas.

CSRD efter Omnibus I

Direktiv (EU) 2026/470 (”Omnibus I”), i kraft sedan den 18 mars 2026, begränsar den obligatoriska CSRD-rapporteringen till företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro. Många transportköpare omfattas nu inte längre av kravet – men stora kunder som fortfarande omfattas begär fortfarande transportdata från sina leverantörer.

CountEmissionsEU

Förordning (EU) 2026/1030 (”CountEmissionsEU”) trädde i kraft den 1 juni 2026; dess huvudsakliga skyldigheter gäller från den 2 december 2030. Den förpliktar ingen att offentliggöra transportutsläpp. När transportutsläpp beräknas och redovisas fastställer den en gemensam metod baserad på EN ISO 14083.

Detta är en saklig sammanfattning, inte juridisk rådgivning. Kontrollera med era egna rådgivare hur reglerna gäller för ert företag.

Det här erbjuder vi

• En CO₂-uppskattning för er sträcka i varje offert för intermodala transporter – enbart väg jämfört med intermodalt, per ton gods.
• Antagandena bakom den, dokumenterade som på den här sidan, så att ni eller er revisor kan kontrollera indata.
• En ärlig jämförelse: om vägtransport är det bättre alternativet för er sträcka säger vi det.

Våra siffror är uppskattningar beräknade med EcoTransIT World (ISO 14083 / GLEC-metoden) – ett dokumenterat underlag för er Scope 3-rapportering.

Våra standarder

Vår uppförandekod för leverantörer och våra hållbarhetskrav för logistikpartner fastställer de miljömässiga och sociala standarderna för vår leverantörskedja. Båda publiceras på vår sida Dokument och efterlevnad. En EcoVadis-bedömning av EFFIMODAL pågår.

Vanliga frågor: gröna transporter